{"id":10548,"date":"2014-11-02T14:51:18","date_gmt":"2014-11-02T10:51:18","guid":{"rendered":"http:\/\/edebiyyat-az.com\/?p=10548"},"modified":"2014-11-02T14:51:18","modified_gmt":"2014-11-02T10:51:18","slug":"savalan-m%c9%99mm%c9%99dli-d%c9%99niz-ulduzlari-m%c9%99qal%c9%99","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/edebiyyat-az.com\/?p=10548","title":{"rendered":"Savalan M\u018fMM\u018fDL\u0130.&#8221;D\u0259niz ulduzlar\u0131&#8221; (M\u0259qal\u0259)"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/edebiyyat-az.com\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/10508453_1430387493911837_277549_n-1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/edebiyyat-az.com\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/10508453_1430387493911837_277549_n-1-259x300.jpg\" alt=\"10508453_1430387493911837_277549_n (1)\" width=\"259\" height=\"300\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-9341\" srcset=\"http:\/\/edebiyyat-az.com\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/10508453_1430387493911837_277549_n-1-259x300.jpg 259w, http:\/\/edebiyyat-az.com\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/10508453_1430387493911837_277549_n-1.jpg 830w\" sizes=\"auto, (max-width: 259px) 100vw, 259px\" \/><\/a><\/p>\n<p>D\u0259niz ulduzlar\u0131  d\u0259risitikanl\u0131lar tipind\u0259n onur\u011fas\u0131z heyvan sinfin\u0259 aiddir. T\u0259qrib\u0259n 1600 m\u00fcasir n\u00f6v\u00fc var. \u018fks\u0259riyy\u0259tinin uzunlu\u011fu 12-25 sm olsa da, sinfin n\u00fcmay\u0259nd\u0259l\u0259rinin \u00f6l\u00e7\u00fcl\u0259ri 2 sm-l\u0259 1 m aras\u0131nda d\u0259yi\u015fir. D\u0259niz ulduzu sahil\u0259 yax\u0131n yerl\u0259rd\u0259 d\u0259nizin dibind\u0259 s\u00fcr\u00fcn\u00fcr. 7000 metr d\u0259rinlikd\u0259 ya\u015fayan n\u00f6vl\u0259ri d\u0259 vard\u0131r. B\u0259d\u0259n formaca be\u015fgu\u015f\u0259li ulduza ox\u015fay\u0131r. D\u0259niz ulduzlar\u0131 ad\u0259t\u0259n q\u0131rm\u0131z\u0131, b\u0259n\u00f6v\u015f\u0259yi v\u0259 ya q\u0259hv\u0259yi  r\u0259ngd\u0259 olurlar. B\u0259d\u0259n s\u0259thind\u0259 ki\u00e7ik iyn\u0259cikl\u0259r  olur , a\u011fz\u0131 b\u0259d\u0259ninin alt t\u0259r\u0259find\u0259 yerl\u0259\u015fir.<br \/>\nD\u0259niz ulduzlar\u0131 eyni zamanda hidravlik t\u0259zyiq m\u00fct\u0259x\u0259sisidirl\u0259r.  D\u0259nizin dibind\u0259 qollar\u0131 il\u0259 h\u0259r\u0259k\u0259t ed\u0259n d\u0259niz ulduzunun m\u00f6hk\u0259m yap\u0131\u015fmas\u0131 \u00fc\u00e7\u00fcn qollar\u0131na x\u00fcsusi sorucular yerl\u0259\u015fdirilmi\u015fdir. Bel\u0259c\u0259, ist\u0259diyi yer\u0259 d\u0131rma\u015fa bilir, planktonlar\u0131 tutub yey\u0259 bilirl\u0259r. D\u0259niz ulduzu qollar\u0131n\u0131 h\u0259r\u0259k\u0259t etdirm\u0259k \u00fc\u00e7\u00fcn eynil\u0259 i\u015f d\u0259zgahlar\u0131nda a\u011f\u0131r y\u00fckl\u0259rin qald\u0131r\u0131lmas\u0131 \u00fc\u00e7\u00fcn istifad\u0259 olunan  qollar\u0131n h\u0259r\u0259k\u0259tind\u0259 oldu\u011fu kimi, hidravlik t\u0259zyiq metodundan istifad\u0259 edir. Qollar\u0131n\u0131n i\u00e7ind\u0259 uzununa yerl\u0259\u015f\u0259n boru \u015f\u0259killi ayaqlar\u0131 da var. Bu ayaqlar maye il\u0259 dolu daxili boru sistemin\u0259 ba\u011fl\u0131d\u0131r. \u018fz\u0259l\u0259l\u0259r borular\u0131 s\u0131xd\u0131qda \u0259m\u0259l\u0259 g\u0259l\u0259n hidravlik t\u0259zyiq mayeni ayaqlara g\u00f6nd\u0259rir. Bel\u0259c\u0259, hidravlik t\u0259zyiq boru ayaqlarda dal\u011fa h\u0259r\u0259k\u0259ti \u0259m\u0259l\u0259 g\u0259tirir. Qollar\u0131n i\u00e7ind\u0259ki maye t\u0259zyiqi say\u0259sind\u0259 ayaqlar ir\u0259li-geri h\u0259r\u0259k\u0259t edir v\u0259 d\u0259niz ulduzu ir\u0259lil\u0259yir.<br \/>\nD\u0259niz ulduzlar\u0131 il\u0259 ba\u011fl\u0131 apar\u0131lan paleontoloji qaz\u0131nt\u0131lardan  \u0259ld\u0259 olunan  n\u0259tic\u0259l\u0259r\u0259 g\u00f6r\u0259  D\u0259niz ulduzlar\u0131 yer \u00fcz\u00fcnd\u0259 t\u0259xmin\u0259n yar\u0131m milyard il \u0259vv\u0259l ortaya \u00e7\u0131x\u0131blar.  \u018flimd\u0259 g\u00f6rd\u00fcy\u00fcn\u00fcz bu fosil, y\u0259ni da\u015fla\u015fm\u0131\u015f qal\u0131q bir d\u0259niz ulduzuna aiddir. Bu d\u0259niz ulduzu fosilinin 490  &#8211; 443 milyon il ya\u015f\u0131 var.  Bu fosil M\u0259rake\u015fd\u0259n tap\u0131l\u0131b.  \u018flimd\u0259 g\u00f6rd\u00fcy\u00fcn\u00fcz  bu v\u0259 d\u00fcnyada tap\u0131lm\u0131\u015f bunun kimi y\u00fczl\u0259rl\u0259r\u0259 d\u0259niz ulduzu fosilind\u0259n d\u0259 ayd\u0131n olur ki, d\u0259niz ulduzlar\u0131 milyonlarla il \u0259rzind\u0259 he\u00e7 bir d\u0259yi\u015fikliy\u0259 m\u0259ruz qalmay\u0131blar.  G\u00f6rd\u00fcy\u00fcn\u00fcz kimi milyonlarla il \u0259vv\u0259lki d\u0259niz ulduzlar\u0131 il\u0259 ha-haz\u0131rda ya\u015fayan d\u0259niz ulduzlar\u0131 aras\u0131nda he\u00e7 bir f\u0259rq yoxdur. Fosil qal\u0131qlar\u0131n\u0131 ara\u015fd\u0131rd\u0131\u011f\u0131m\u0131z t\u0259qdird\u0259 qar\u015f\u0131m\u0131za \u00e7\u0131xan n\u0259tic\u0259 ondan ibar\u0259t olurki d\u0259niz ulduzlar\u0131 da dig\u0259r canl\u0131lar kimi yarad\u0131ld\u0131qlar\u0131  ilk d\u00f6vrd\u0259n bug\u00fcn\u0259 kimi he\u00e7 bir t\u0259kam\u00fcl ke\u00e7irm\u0259mi\u015fdirl\u0259r.  Bu d\u0259niz ulduzuna aid paleotoloji qal\u0131q t\u0259kam\u00fcl f\u0259rziyy\u0259sinin \u0259sass\u0131z oldu\u011funu isbat ed\u0259n y\u00fczl\u0259rl\u0259 d\u0259lill\u0259rd\u0259n birini t\u0259\u015fkil edir.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>D\u0259niz ulduzlar\u0131 d\u0259risitikanl\u0131lar tipind\u0259n onur\u011fas\u0131z heyvan sinfin\u0259 aiddir. T\u0259qrib\u0259n 1600 m\u00fcasir n\u00f6v\u00fc var. \u018fks\u0259riyy\u0259tinin uzunlu\u011fu 12-25 sm olsa da, sinfin n\u00fcmay\u0259nd\u0259l\u0259rinin \u00f6l\u00e7\u00fcl\u0259ri 2 sm-l\u0259 1 m aras\u0131nda d\u0259yi\u015fir. D\u0259niz ulduzu sahil\u0259 yax\u0131n yerl\u0259rd\u0259 d\u0259nizin dibind\u0259 s\u00fcr\u00fcn\u00fcr. 7000 metr d\u0259rinlikd\u0259 ya\u015fayan n\u00f6vl\u0259ri d\u0259 vard\u0131r. B\u0259d\u0259n formaca be\u015fgu\u015f\u0259li ulduza ox\u015fay\u0131r. D\u0259niz ulduzlar\u0131 ad\u0259t\u0259n q\u0131rm\u0131z\u0131, b\u0259n\u00f6v\u015f\u0259yi v\u0259 ya [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-10548","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-pub"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/edebiyyat-az.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/10548","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/edebiyyat-az.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/edebiyyat-az.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/edebiyyat-az.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/edebiyyat-az.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=10548"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/edebiyyat-az.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/10548\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10549,"href":"http:\/\/edebiyyat-az.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/10548\/revisions\/10549"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/edebiyyat-az.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=10548"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/edebiyyat-az.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=10548"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/edebiyyat-az.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=10548"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}